Zweeds
Uitgebreide vertaling voor upphörande (Zweeds) in het Engels
upphörande:
Vertaal Matrix voor upphörande:
Zelfstandig Naamwoord | Verwante vertalingen | Andere vertalingen |
ceasing | falla ut | |
Over | Verwante vertalingen | Andere vertalingen |
ceasing | upphörande |
Synoniemen voor "upphörande":
Wiktionary: upphörande
Cross Translation:
From | To | Via |
---|---|---|
• upphörande | → ending; completion | ↔ Beendigung — das Beenden oder Aufhören eines Prozesses, einer Tätigkeit, eines Ablaufes oder Ähnlichem |
• upphörande | → termination | ↔ cessation — action de cesser quelque chose. |
upphörande vorm van upphöra:
Conjugations for upphöra:
presens
- upphör
- upphör
- upphör
- upphör
- upphör
- upphör
imperfekt
- upphörde
- upphörde
- upphörde
- upphörde
- upphörde
- upphörde
framtid 1
- kommer att upphöra
- kommer att upphöra
- kommer att upphöra
- kommer att upphöra
- kommer att upphöra
- kommer att upphöra
framtid 2
- skall upphöra
- skall upphöra
- skall upphöra
- skall upphöra
- skall upphöra
- skall upphöra
conditional
- skulle upphöra
- skulle upphöra
- skulle upphöra
- skulle upphöra
- skulle upphöra
- skulle upphöra
perfekt particip
- har upphört
- har upphört
- har upphört
- har upphört
- har upphört
- har upphört
imperfekt particip
- hade upphört
- hade upphört
- hade upphört
- hade upphört
- hade upphört
- hade upphört
blandad
- upphör!
- upphör!
- upphörd
- upphörande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de
Vertaal Matrix voor upphöra:
Synoniemen voor "upphöra":
Wiktionary: upphöra
upphöra
Cross Translation:
verb
past
Cross Translation:
From | To | Via |
---|---|---|
• upphöra | → stop; break off; cancel; disrupt; strike; cease; abort; discontinue | ↔ abbrechen — (transitiv) etwas beenden, unterbrechen |
• upphöra | → stop | ↔ aufhalten — dialektal (norddeutsch und erzgebirgisch): aufhören |
• upphöra | → end | ↔ aufhören — (von sich aus) stoppen, anhalten |
• upphöra | → cease; stop; quit | ↔ aufhören — mit einer Handlung oder Handlungsweise nicht weitermachen |
• upphöra | → end | ↔ aufhören — örtlich: zu Ende sein |
• upphöra | → lapse; expire | ↔ erlöschen — das Entfallen eines Anspruchs, eines Kontos, einer Firma, etc. |
• upphöra | → cease; stop; end; quit; abate; finish; terminate; conclude | ↔ cesser — Discontinuer, arrêter, finir, interrompre, terminer. |