Overzicht
Zweeds naar Duits:   Meer gegevens...
  1. kränkning:
  2. Wiktionary:


Zweeds

Uitgebreide vertaling voor kränkning (Zweeds) in het Duits

kränkning:

kränkning [-en] zelfstandig naamwoord

  1. kränkning (skada; smädelse)
    die Verletzung; die Beschwerde; die Kränkung; die Schmähung
  2. kränkning (förödmjukelse; missräkning)
    die Mortifikation
  3. kränkning
    die Empörung; der Ärger
    • Empörung [die ~] zelfstandig naamwoord
    • Ärger [der ~] zelfstandig naamwoord
  4. kränkning (förödmjukelse)
    die Demütigung; die Erniedrigung

Vertaal Matrix voor kränkning:

Zelfstandig NaamwoordVerwante vertalingenAndere vertalingen
Beschwerde kränkning; skada; smädelse invändning; klagomål; motstånd; motsättning; olägenhet
Demütigung förödmjukelse; kränkning degradation; förödmjukelse
Empörung kränkning orolighet; rabalder; tumult; väsen
Erniedrigung förödmjukelse; kränkning förnädring; förödmjukelse
Kränkung kränkning; skada; smädelse göra illa; göra någons känslor illa; såra någon; vara blåmärkd
Mortifikation förödmjukelse; kränkning; missräkning
Schmähung kränkning; skada; smädelse förlöjligande; gäckeri; hån; hånskratt; krossande; sönderdelning; upplösning
Verletzung kränkning; skada; smädelse bula; delikt; göra illa; göra någons känslor illa; knöl; lagöverträdelse; personskada; personskador; skada; skador; svullnad; sår; såra någon; vara blåmärkd
Ärger kränkning besvär; förargelser; gnällighet; irritabilitet; irritation; irritationer; lättretlighet; obehag; olägenhet; orosmakeri; orosstiftning; retelse; retlighet; störd utav; trumpenhet; vresighet

Synoniemen voor "kränkning":


Wiktionary: kränkning

kränkning
noun
  1. die Verletzung eines anderen Menschen in seiner Ehre, seinen Gefühlen, oder seines Selbstbewusstseins
  2. veraltend: Beleidigung, üble Nachrede

Cross Translation:
FromToVia
kränkning Verletzung violation — act or instance of violating
kränkning Verwundung; Verletzung; Wunde blessureplaie ou fracture produire par un coup ou un choc. — note On le dit plus communément des coups qui entament la chair.