Bindning in het Duits vertaald uit het Zweeds

Overzicht

Zweeds naar Duits: Meer gegevens...

bindning:
- Verhältnis; Verbindung; Affäre; Abenteuer; Binden; Bindung; Grenze; Begrenzung
Wiktionary:
- bindning → Liaison, Bindung

Zweeds

Uitgebreide vertaling voor bindning (Zweeds) in het Duits

bindning (förbindelse; förhållande; liaison; nära samband)
Verhältnis; die Verbindung; die Affäre; Abenteuer
- Verhältnis [das ~] zelfstandig naamwoord
- Verbindung [die ~] zelfstandig naamwoord
- Affäre [die ~] zelfstandig naamwoord
- Abenteuer [das ~] zelfstandig naamwoord
bindning
Binden
- Binden
bindning
die Bindung
- Bindung [die ~] zelfstandig naamwoord
bindning
die Grenze; die Begrenzung
- Grenze [die ~] zelfstandig naamwoord
- Begrenzung [die ~] zelfstandig naamwoord

Zelfstandig Naamwoord	Verwante vertalingen	Andere vertalingen
Abenteuer	bindning; förbindelse; förhållande; liaison; nära samband	äventyr
Affäre	bindning; förbindelse; förhållande; liaison; nära samband	affär; affärer; angelägenhet; sak
Begrenzung	bindning	begränsning; gräns; gränslinje; inskränkning; staket; stängsel
Bindung	bindning	allians; band; bundenhet; databindning; förbindelse; förhållande; ljudnivå; länk; pakt; relation; samband; släktskap; union; överenskommelse
Grenze	bindning	gräns; gränslinje; gränsområde; gränsplatsen; gränsvärde; inramnings arbete; yttersta
Verbindung	bindning; förbindelse; förhållande; liaison; nära samband	T-förgrening; affärer; allians; anknytning; anslutning; anslutningar; band; berörbarhet; broderskap; brödraskap; bundenhet; förbindelse; förbund; förening; förhållande; förlovning; ihop kopplad; koalition; kontakt; koppling; länk; nåbarhet; pakt; relation; samarbete; samband; sammanfogning; sammanhang; sammankoppling; sammanlänkande; sammanlänkning; sammanslutning; sammansvärjning; samverkan; släktskap; studentkår; union; överenskommelse
Verhältnis	bindning; förbindelse; förhållande; liaison; nära samband	avtalat möte; date; omfång; proportion; rätt proportion; träff
Not Specified	Verwante vertalingen	Andere vertalingen
Binden	bindning

bindning

noun

Linguistik: besondere Art der Verbindung zwischen Wörtern, bei der ein Laut am Wortende hörbar wird, der normalerweise nicht gesprochen wird
- Liaison → liaison; bindning
Musik: Anweisung, aufeinanderfolgende Töne ohne akustische Unterbrechung zu spielen
- Bindung → bindning; legato
Physik: Zusammenhalt von Elementarteilchen
- Bindung → bindning
Chemie: Zusammenhalt verschiedener Atome oder Moleküle
- Bindung → bindning
Handwerk: fester Halt von Materialien (Gewebe, Balken)
- Bindung → bindning
Sport: Vorrichtung zum Anschnallen eines Sportgerätes, zum Beispiel von Schier, Eislaufschuh oder Steigeisen
- Bindung → bindning
Psychologie: stetiger emotionaler Kontakt eines Menschen zum Mitmenschen, inneres Verhaftetsein eines Individuums an andere Personen
- Bindung → relation; bindning
Verbundenheit, enge Beziehung
- Bindung → förbindelse; bindning